Hej!

Oj, snacka om hopp mellan inläggen! Förvirrade lilla jag glömde bort inloggningsuppgifterna och det faktum att jag faktiskt startade en blogg till..

Well då ska vi se, jag är nu i vecka 23 så mer än hälften av tiden har passerat. Det går fort och nu börjar man inse att man inte har all tid i världen på sig så har börjat förberade lite inför pyrets ankomst. Har köpt de första kläderna, inte allt men ett litet lager iaf. Babysitter och Badbalja samt lite småplock som behövs.

Vet att många tycker att man ska vänta in i det sista innan man köper grejer i fall det skulle hända något men peppar peppar då får man väl sälja grejerna i så fall. Jag vill inte stressa med allt i sista sekund så det så:) nästa inköp blir nog barnvagn, har bestämt vilken jag vill ha( Fidde har inte fått så mkt att säga till om här:) men vet inte vilken färg så jag ska klura lite på det..

Tjingeling så länge!

Vi tar det från början

Min kära vän som brukar komma på besök en gång i måndag valde denna gång att lysa med sin frånvaro. Funderade väl så inte mycket på det de första dagarna då jag vet att det kan bero på flera saker, stress bland annat vilket jag kanske känt av lite den senaste tiden. Samtidigt är jag inte trög och jag känner min kropp rätt väl så jag traskade ner till apoteket och köpte ett gravtest. Läste igenom beskriviningen lite halvdant eftersom jag vid de här laget kände mig lite nervös. Instruktionerna är ju inte direkt så svåra, man kissar på en sticka och sen väntar man några minuter så visar det sig ett streck eller ett kryss i en viss ruta. Sagt och gjort, skvätt skvätt, vänta vänta...okej det var positivt. Hmm. I det här stadiet kände jag mig faktiskt vädigt likgiltig. Jag upptäckte att jag missat läsa baksidan på instruktionerna och att jag kanske inte hållt stickan som man skulle vilket gjorde att jag inte riktitg trodde på testet. Ett par dagar senare köpte jag ett till och även detta visade positivt. Nu var det inget snack om saken. Jag var gravid.

Första blogginlägget

Hej!

Jag skriver den här bloggen för att dela med mig av mina tankar som blivande mamma, främst för min egen skulle just nu då ingen i nuläget vet att den här bloggen existerar. Jag har alltid, och jag tror inte att det kommer att ändras varit av den åsikten att ett barn inte ska uppsluka hela ens vardag. Tolka mig nu rätt, självklart är det något av det största och säkert häftigaste man kan uppleva i livet, att få barn. Men jag klarar inte av människor vars enda intresse och samtalsämne i livet är deras barn, där man glömmer bort sig själv och vilka två personer som inledde den här resan tillsammans från första början. De relationen måste man värna om. Den med sig själv och den med sin partner.

Därför väljer jag att skriva ner mina tankar och vad som händer i vår vardag här. Inte i min vanliga blogg utan i en egen där så småningom de som är intresserade av den här biten i mitt liv kan läsa, men även för att det kan vara kul för min och pappans (känns sjukt konstigt att kalla min pojkvän för det :) del att kika tillbaka på sedan.